Jag ser henne stiga över hustaken ikväll. Hon är alldeles rund och fin. Ikväll är hon klädd i en dimmig mantel som gör att hon ser extra magisk ut.
Jag står och badar i hennes ljus en stund. Samtalar med henne, lyssnar och känner in.
Jag ber henne lysa upp mina skuggor så att jag kan lösa upp det som hindrar.
Jag ber henne lysa upp den glömda kunskap jag bär på.
Jag ber henne om styrkan att stå kvar i min kraft ett månvarv till.
Vinden lägger sig till ro…
Vi tittar på varann en stund… Syster Måne och jag…
Känner hur hon berör mig, stärker mig och ger mig ro.
Tack!
Hej Trollvind! Så vackert du uttrycker det! Känns nästan som jag vore där med! Fick tyvärr inte upplevt fullmånen själv, mår alltid lite dåligt strax innan månen blir full. När jag sedan ser henne i hela sin fullhet, blir allting som på nytt igen – kraften återvänder och jag känner mig mycket bättre!
Glad Påsk!
Kommentar by Hagazussa — 1 april, 2010 @ 22:29